Contact.

engebrethsen@live.se

Colors.

Vi bjuder in till mexikansk afton och jag lånar in en bit av trädgården. Udda ting, mönstrat porslin och knarrande bord. Människor och värme. Och jag njuter av hans närhet och av nyfikna, spexiga och mjuka katter. Morgonen därpå väcker… Read the rest

Hösten.

Äntligen, äntligen är det kyligt och friskt. Äntligen kan jag kliva i mina tofflor och värma mig i mjuka tröjor. Hösten har tagit fart och jag tror vi njuter allihop. Vi lämnar elementen stilla och fryser av välbehag. De långa,… Read the rest

She.

Ibland kan inspirationen ligga gömd i några ord. Jag dunkar frustrerat huvudet i bordet. Allt jag gör är skit. Alla tankar har redan blottats, alla färger har redan blivit komponerade och sammanförda. Allt är redan gjort. Och jag måste göra… Read the rest

Och ni kommer ändå alltid först.

När jag tänker att det borde vara dags för lunch är klockan bara tio. Jag har varit vaken i över fyra timmar. Våra favoriter lever rövare på nätterna och jag hör hur de tjattrar och spanar in den enda hylla,… Read the rest

Rich man, poor man

Vi sitter i köket. Jag i träsoffan bredvid katterna och du på pinnstolen mitt emot. Över bordet ligger alla mina pennor. Jag testar alla nya på vita, tomma blad i det nya blocket. Försöker komma på något. Du gör samma… Read the rest

Walking

Jag funderar på vart vi ska gå härnäst. Googlar Sveriges vackraste vandringsleder och sätter upp nya mål. Det var en fin grej, det där. Att bara gå och inte veta hur det ser ut på andra sidan krönet. … Read the rest

Sold

Hon är såld nu, min hjort. Och det känns som det brukar. Lite vemodigt men tacksamt. Hon gav mig möjligheten att fortsätta. Hon ger plats åt nya tavlor, fler möjligheter, nya dukar och hjälper mig att fylla mitt numera magra… Read the rest

Dubai

Nu är dom på väg, tavlorna. Imorgon är det en månad kvar innan utställningen i Dubai kör igång. Två veckor i öknen, på Gallery 76 och längre söderut än de någonsin har varit. I Monaco oroade jag mig sönder och… Read the rest

Awed by the light

När dimman klättrade uppåt klipporna och kullarna och solen strilade genom fukten så fångade jag min bästa bild. Jag kisade och kunde nästan se varenda kodama som satt där uppe på trädgrenarna och skallrade nervöst på sina små huvuden. Hej… Read the rest