Jag målar igen. Jag som inte hade något kvar att ge. Jag vill igen. Vill skapa, vill. Vill, vill, vill. Åh, jag vill så mycket. Och jag skrattar på morgonen fastän jag inte sovit och jag skrattar bara av att få vara i hennes värld. För jag kunde visst bli glad igen.
Målningarna till The Garden står sedan länge färdiga. Tanken på att sälja eller ens att ställa ut gjorde ont. Jag orkade varken blotta mig eller dela med mig och insåg till slut att det var viktigt att jag fick behålla dem för mig själv. Och jag lät det vara så. Tills nu.
För nu vill jag igen. Nu vet jag hur. Och jag vill inte ställa ut, bara tyst och varsamt lägga ut dem här. Låta blombladen få vänja sig vid ljuset. Ta det därifrån. Se vart det bär hän.
Det är här jag ska vara nu.