Ramlar ner i jorden, du har det i blodet. Och i fingrarna, i bröstets längtan. Det bor en blåhake i hjärtat och den flyger över taken här.
Texterna skrivs men behålls och göms undan. Stänger dörren till yttervärlden som vill nå genom huden och lever mig fri på den vackraste platsen jag rår över. Regnet är små snödroppar som virvlar omkring, händerna svarta och rosorna den karneval som aldrig kör vidare.