Contact.

engebrethsen@live.se

eldstad, min stad, stora, glödande land

Det är ofta så, har jag märkt. Orden tar slut, försvinner i de stillsamma andetagen. Timmerväggarna värms upp när solen rör sig runt, runt, runt. Vindarna hittar instrument i träden och spelar, om och om och om igen. Och jag… Read the rest

Septemberdofter

Lucian brinner åter igen. Jag trodde stormen tog varenda en, men de spricker upp på nytt, knopp efter knopp. Och dahlian, som vi fann som skrumpna små knölar i en kartong i ladan och som vi bara grävde rätt ner… Read the rest

gröna sommartak

Det är nog därför du finns, för att som minne värma oss i regnet. När jag går under samma tak nu, som sakta börjar skifta färg och tappa ljusgula, knapriga löv, så tänker jag på dig i solen. Nu är… Read the rest

The endless colored ways

Skillnaden är hur det exploderade. Alltid lite mer, ofantligt mycket större när det inte ens kunde bli större och hårda, tunga slag i magen.  Förtvivlan så brutal att den som minne blir åtråvärd. Som känsla så stark att den blir värdefull.… Read the rest

irrbloss

Jag kunde se dig under lindarna, där höstens sista vindar blåste löv som irrbloss kring ditt hår. Och jag kan höra sju miljarder stråkar stämma upp, inför en allra sista konsert.  Jag ska vara som bergen. Jag ska vara som… Read the rest

lilla eldklot

Så sjunk, lilla eldklot, över ängar och skog. Sjunk lilla eldklot, och värm en annan plats inatt.… Read the rest